Wossokoroma
UTVECKLING AV ODLINGSFÖRBUNDET UGAPANK
WOSSOKOROMA-DISTRIKTET, GUINEA,
VÄSTAFRIKA
LAWASSA – GARANTIE – WAKILA
GLÄDJE – TRYGGHET -
HOPP
Vill du vara med
och stödja ett lokalt odlingsförbund som organiserar småbönder i det
inre av Västafrika? Tillsammans bygger vi upp ett förbund som styrs av
jordbrukarna själva och som ska trygga matförsörjningen i området. Vi
stöttar dem att anlägga gemensamma ris- och Kassavafält, skaffa
gemensamt ägda kvarnar, anlägga odlingslotter för grönsaker och frukt,
samt driva en liten fabrik som gör tvålar och salvor baserat på lokalt
odlad palmolja. Tillsammans kan vi bidra till konkreta förbättringar och
förmedla hopp och tillförsikt till befolkningen på Afrikas landsbygd.
Under ett års tid –
fram till maj 2012 – ska vi tillsammans samla in 58 000 kr för
projektet. Byns organisationer ska själva samla in motsvarande 10 000
kr, och vi resten; 48 000 kr. Med den ekonomiska insatsen kan de göra
storverk och fortsätta utvecklas av egen kraft. Bli med du också!
Stöd: Byn Wossokoroma/Knytkalaset PG 25 04 74-4

Wossokoroma
I inre Guinea, i ett böljande skogslandskap,
ligger byn Wossokoroma. Den är på många sätt en typisk afrikansk by.
Människorna bor mestadels i runda lerhyddor med halmtak. Befolkningen
tillhör folkgruppen Mandinka som finns i flera västafrikanska länder.
Islam är deras religion även om den är uppblandad med urgammal afrikansk
animism (andetro). Hälften av invånarna är under 15 år. Byn saknar el,
vägarna dit är knappt farbara, särskilt under regnperioden. Tre
gemensamma brunnar försörjer byborna med vatten. De lever mestadels på
jord- och skogsbruk i självhushåll. Många unga män lämnar byn för att
hitta inkomster i gruvor, på plantager eller i städerna. Skogen är byns
stora tillgång. Där finns gamla planteringar av bananer, papaya, ananas
och kaffe, där hämtas ved och virke, och där vallas boskapen.
Men också runt Wossokoroma - som på många andra håll i Afrika - är
skogen hotad, av växande storplantager och av människornas stora
bränslebehov. På senare tid har många flyktingar vistats i området, på
grund av inbördeskrigen i grannländerna. Detta sliter hårt på de knappa
resurserna och på naturen.
I Wossokoroma-området finns fyra mindre byar som också deltar i vårt
samarbete; Bambaya, Farkho, Gbolyea och Fayicondeya. Tillsammans har de
fem byarna omkring 3 000 invånare.
Man kan säga att befolkningen kämpar med svårigheter som är vanliga för
landsbygden i stora delar av Afrika. Under delar av året hotar
matbristen. Många visar tecken på undernäring och sjukdomarna är
svårartade. Barnadödligheten är hög. Omkring fem procent av de vuxna kan
läsa och skriva. Människorna arbetar hårt för sin överlevnad. Också
barnen arbetar - men de skickas inte iväg till avlägsna fabriker, utan
de arbetar nära sina föräldrar i hushållet och jordbruket.
Trots allt detta lyckas människorna finna
livskvalitet. Där har festerna, dansen och musiken stor betydelse.
Likaså bidrar det starka gemenskapen i byn till att människorna visar
tillförsikt, glädje och hopp. Byborna bekämpar svårigheterna med
gemensamma krafter. Det är denna kraft vi vill stödja.
Vårt samarbete
Knytkalaset och byn Wossokoroma har samarbetat sedan 1999. Byns
stödorganisation ARAWO har fått stöd med utbildning och organisering. Vi
har stöttat utvecklingen av byns hälsovård och BB. Så sent som 2011 har
vi bidragit ekonomiskt till att hälsostationen och BB har
solenergidriven belysning och en kylbox för mediciner. Kvinnorna har
organiserats i odlingslag och förbättrat matproduktionen i byn.
Ungdomsföreningen har fått stöd att utbilda sig och bygga och driva ett
kulturhus i byn. Invånarna i byarna Wossokoroma, Bambaya, Gboleya,
Farkho, och Fayicondéya har gått samman för att skapa ett
odlingskooperativ, kallat
UGAPANK. Sedan 2007 har vi
stöttat uppbyggnaden av detta odlingsförbund.
Odlingsförbundet UGAPANK
UGAPANK betyder fritt översatt
Förbundet för odlingslag och jordbrukare i Norra Kissidougou.
Grupper och odlingslag i de olika byarna ingår i förbundet. Sammanlagt
består förbundet av nio olika grupper och odlingslag.
Förbundets ordförande och
majoriteten av deltagarna är kvinnor. Förbundet ska organisera arbetet
med att anlägga odlingar, effektivisera odlingsmetoderna och öka
kunskaperna om en hållbar matproduktion och hur man kan förädla de olika
grödorna. Förbundet ska organisera byarnas försäljning av
jordbruksprodukter för att öka familjernas inkomster. Ett viktigt syfte
är att öka chanserna för de unga att stanna kvar på landsbygden och
bidra till utvecklingen.

UGAPANK:s nya ordförande
Fatoumata Kourouma kan inte läsa eller skriva, men hon har pondus
och har vunnit stor respekt bland byborna och medlemmarna i
odlingsförbundet. Under stormöten håller hon tal och betonar vikten av
samarbete och att alla ska få komma till tals. Hon inspirerar de andra
kvinnorna att ta plats och uttrycka sin mening. Hon har en stor del i
den planering som ligger till grund för projektet som beskrivs nedan.

Delar av nyvalda styrelsen i UGAPANK
Vår
samarbetspart ARAWO.
ARAWO är en stödförening för byn. Den består
av invånare och släktingar som flyttat till städerna och skaffat sig
utbildning där. De har samlat pengar och saker lokalt men också
samarbetat med olika biståndsorganisationer. Till sin hjälp har de byns
egna samlingar som byrådet, kvinnoföreningen och de unga männens
arbetslag.
Tillsammans har dessa under åren gjort många
saker för att förbättra människors levnadsvillkor. Tre brunnar har
borrats för renare vatten, en skola och ett BB har byggts med hjälp av
biståndsorganisationen Plan International, Ett sädesmagasin har byggts
för hantering och portionering av jordbruksöverskott - vilket kommer väl
till pass när det uppstår matbrist. Alfabetiseringskampanjer för vuxna
organiseras i samarbete med en annan biståndsaktör.

Vårt besök i byn våren 2011
Under våren 2011 har vi besökt byn för att följa
upp de pågående projekten och planera inför framtiden. Vi har besökt
alla byar som ingår i samarbetet, och haft möten med odlingsförbundet
UGAPANK och byns stödförening. Vi har inspekterat den verksamhet som
kommit igång. Men vi hade också roligt. Det blev många fina möten,
dansstunder och samtal under stjärnorna.
Barnen i Wossokoroma
Wossokoroma och de andra byarna är väldigt
barnrika. Under de tolv år som vi samarbetat har vi sett hur man byggt
upp skollokaler och en förskola, och hur man försöker arbeta
förebyggande vid den lokala BB-stationen. Vårt intryck är att barnen
idag överlag mår bättre än vad man gjorde för tolv år sedan. Fortfarande
finns dock brister därför att staten saknar resurser till lärarpersonal.
På förskolan arbetar en pensionerad lärare som volontär.
De
flesta barnen, särskilt flickorna, får hjälpa till i hushållet och med
jordbruket från tidig ålder. De är dock tillsammans med sina föräldrar
och storasyskon hela tiden. För flickorna handlar det också ofta om att
bli bortlovad i unga år. Många föder redan i tonåren sitt första barn.
Projektet
Projektet är en fortsättning på det ARAWO,
UGAPANK och vi arbetat för sedan 2007. Målet är att få en stabil bas i
matförsörjningen genom att skapa odlingsfält och förädlingsprodukter för
de tre basgrödorna: Ris, Kassava och Oljepalmer. Därutöver ska UGAPANK
utveckla kunskaper och verksamheter för att bredda sin produktion till
frukt och grönsaker, kryddor, fiskodling, jordförbättring med mera.
Målet är också att UGAPANK ska få stabila och
demokratiska arbetsformer där alla medlemmar kan vara delaktiga och ha
inflytande. Styrelsen ska vara kunnig och sammansvetsad och ha goda
möjligheter att hålla regelbunden kontakt med sina medlemmar.
Vad
har gjorts hittills?
Utvecklingen av UGAPANK har genomförts i två
steg:
Steg I: Odlingsförbundet bildades 2007. Samma år
deltog ordföranden i ARAWO och dåvarande ordföranden i UGAPANK i en
projektledarutbildning i grannlandet Benin. Utifrån denna utbildning
lade ARAWO och UGAPANK upp ett antal projektidéer som man arbetat med i
sina arbetslag. Under 2008 har
arbetslagen och styrelsen i UGAPANK gjort olika studiebesök i Guinea för
att lära sig mer om hur man arbetar i kooperativ och om olika
odlingsmöjligheter.
Steg II: Sedan 2009 har vi finansierat ett
projekt där UGAPANK anlagt Ris- och kassavafält samt dragit igång en
liten tvålfabrik. Arbetsgrupper inom UGAPANK har utbildat sig i hur man
tillverkar tvål och salvor av palmolja, samt hur man kan vidareförädla
Kassava till olika maträtter som går att sälja i torghandeln.
Dessutom har kvarnar för att skala ris inskaffats till byarna
Bambaya och Farkho. (En sådan kvarn finns redan i Wossokoroma sedan
2004.)
Utveckling av UGAPANK Steg III
Under perioden maj 2011 – till maj 2012
genomförs Steg III i arbetet med att utveckla odlingsförbundet.
Det innehåller följande satsningar:
a)
Utbildning av styrelsen
Under 2010 bytte UGAPANK ordförande. Den nya
ordföranden har arbetat mycket med att förbundet ska bli ordentligt
förankrat i alla byar och att alla ska känna sig delaktiga. 2011
nybildades styrelsen och den har idag medlemmar från varje by. En
svårighet för styrelsen är att det endast är en av kvinnorna som kan
skriva och läsa. Idag får de hjälp av ARAWO.s sekreterare med protokoll
och dokumentation. Några av kvinnorna i styrelsen medverkar i ett
alfabetiseringsprojekt.
Den nya styrelsen ska genomgå en
styrelseutbildning under 2011 på sammanlagt 20 dagar.
10 dagar genomförs i maj 2011 och 10 dagar i
november 2011. Utbildningen ordnas med hjälp av en organisation (SNPRV)
som är specialiserad på att utbilda gräsrotsorganisationer på
landsbygden. Syftet är att styrelsen ska utveckla metoder för
beslutsfattande och information, samt för redovisning och styrning av
verksamheterna.
Kostnad:
8 000 SEK.
b)
Transportmedel till UGAPANK
Ett grundläggande villkor för att UGAPANK ska
bli en förändrande kraft för alla de byar som ingår är att ordföranden,
styrelsen och arbetsgrupperna kan hålla en regelbunden kontakt, och ha
en god uppslutning på alla möten. Den nya styrelsen har bestämt att
träffas två gånger i månaden på fasta tider. Kommunikationerna mellan
byarna är dock ett problem.
Projektet satsar därför på att en lätt
Motorcykel ska inköpas till UGAPANK, Det är det mest effektiva
transportmedlet på de dåliga vägarna i området. Detta kommer att
underlätta ordförandens arbete betydligt, och även möjliggöra viss
lättare distribution i området.
Kostnad:
6 000 SEK
Utöver detta behöver UGAPANK stöd till initiala
driftskostnader. Kostnad: 2 000
SEK
c)
Risodling
Ris är en viktig basgröda, men också känslig att
odla. Den är beroende av gödning och mycket vatten, och tillgång på
gödsel är ett problem i området.
Dessutom finns det skadeinsekter som kan förstöra skördarna. I
projektet 2009 såddes
risfält i Wossokoroma, Bambaya och Farkho, men
det i Farkho gav ingen skörd främst beroende på att det är fel jordmån
för Ris i det området. UGAPANK-gruppen i Farkho kommer därför att satsa
på Kassava framöver.
Risfält på 4-5 hektar vardera ska anläggas i
Bambaya, Wossokoroma samt Gbolyea/Fayicondeya. Gödsel och utsäde behöver
köpas in för att få en bra skörd i första omgången.
Kostnad: 9 000 SEK
En maskin för skalning av ris inskaffas till
Gbloyea/Fayicondeya. Då finns en risskalare i varje by vilket
underlättar kvinnornas arbete med skörden väldigt mycket.
Kostnad: 10 000 SEK.
Maskinerna
bidrar till effektivare risproduktion. Byarna får möjlighet att ta hand
om större skördar. Målet är att producera ett överskott som kan säljas
på lokala marknader under regnperioden då det ofta uppstår brist på ris.
Dessutom kan överskottet av ris lagras i det lokala magasinet och
fungera som trygghet ifall det finns familjer som får brist på mat.
I Wossokoroma och Bambaya finns redan
Kassavafält som drivs av UGAPANK. I Byn Farkho vill UGAPANK också satsa
på Kassava därför att jordmånen passar bra till det. Det krävs mycket
arbete och utsäde för att anlägga ett kassavafält.
Kostnad: 3 000 SEK
Byn Wossokoroma har en kassavakvarn, vilket
innebär en stor fördel när man ska öka produktionen av Kassava och
dessutom framställa olika matprodukter. Projektet satsar därför på att
det ska finnas en gemensam kassavakvarn i varje by, och ytterligare tre
kvarnar ska köpas in. De drivs av samma motor som driver risskalaren.
Kostnad: 15 000 SEK
Transportkostnaden för alla maskininköp beräknas
till 3 000 SEK.
e)
Tvål-produktion
Tvålproduktionen har kommit igång. UGAPANK ska
organisera distributionen så att man kan sälja tvål på så många
marknader som möjligt.
Samarbete upprättas med Kvinnorna i ARAWO i huvudstaden Conakry. De ska
sälja tvålen där vilket ger större intäkter. Vi räknar med att denna
verksamhet ska bära sig själv.
En dags produktion: 1 000 tvålar. Stora säljs
för ca 2 kr, och de små för ca 1 kr.
f)
Övrigt
ARAWO-ordföranden och styrelsen kommer att
stödja UGAPANK, och hjälpa till med dokumentation, inköp och
myndighetskontakter. Därför behöver ARAWO stöd till sina administrativa
kostnader. Kostnad: 2 000 SEK
g)
Utvecklingsideer
UGAPANK och ARAWO ska arbeta vidare med olika
utvecklingsidéer som kan leda till fler inkomstmöjligheter. Några av
utvecklingsidéerna är:
a) Kompostering och jordförbättring; Det
finns goda förutsättningar att organisera kompostering i stor skala för
att få bättre jordmån till framför allt krydd- och grönsaksodling
b) Fiskodling: Det finns förutsättningar
att anlägga fiskodling i liten skala i anslutning till floder och bäckar
i området.
c) Skogsplantering: Ett strategiskt
område ur miljösynpunkt är att främja återväxt av skogarna i området.
Här kan man dock behöva söka ekonomiska medel. UGAPANK och ARAWO ska
utveckla projektplaner inom detta område.

a)
Budgetposter
Kostn
SEK
Anmärkn
Utbildning Styrelsensteg 1. 4 000 maj 2011
Utbildning styrelsen steg 2 4 000 nov 2011
Motorcykel till UGAPANK 6 000 oktober 2011
Driftskostnader UGAPANK 2 000 maj 2011
Risfält Gbolyea/Fayicondeya 3 000 maj 2011
Risfält Wosssokoroma 3 000 maj 2012
Risfält Bambaya 3 000 maj 2012
Kassavafält Farkho 3 000 oktober 2011
Kassavakvarn Bambaya 5 000 april 2012
Kassavakvarn Farkho 5 000 april 2012
Risskalare/Kassavakvarn+motor Gbol/Fayi 15 000 april 2012
Transportkostnader (maskiner) 3 000 april 2012
Administration ARAWO Kissidougou 2 000 oktober 2011
Summa
58 000
Det Stora Knytkalaset ska samla in 48 000 kr
till maj 2012. ARAWO och UGAPANK ska samla in motsvarande 10 000 kr till
maj 2012
c)
Insamlingsplan DSK
maj 2011
9 000 SEK
- Risfält i Gbolyea behöver anläggas nu innan
regnperioden börjar.
- Styrelseutbildning Steg 1, UGAPANK
- Initiala driftskostnader ARAWO och UGAPANK
(Dessa pengar är redan skickade till
ARAWO/UGAPANK genom utlägg av DSK)
oktober 2011
14 000 SEK
- Kassavafält Farkho
- Inköp Motorcykel UGAPANK
- Styrelseutbildning Steg 2, UGAPANK
- Driftskostnader
mars 2012
25 000 SEK
- Inköp av risskalare och kassavakvarnar
- Risfält till Wossokoroma och Bambaya
- Administrativa kostnader ARAWO och UGAPANK
Åter till
Wossokoroma
Nyheter om Wossokoroma-projektet 13 december 2009
Stödföreningen ARAWO har nyligen lämnat sin första delrapport i
odlingsprojektet som ska pågå under 2009 och 2010.
Byn Wossokoroma i Guinea, och fyra grannbyar samarbetar för att
förbättra odlingsmöjligheterna och inkomsterna till småbönderna i
distriktet. Det nystartade odlingsförbundet UGAPANK har äntligen börjat
komma igång med egen utbildning och produktion. Följande har gjorts
under 2009:
-
Två maskiner för skalning av ris, har köpts in och ska utplaceras i
två av grannbyarna; Bambaya, och Farkho. Det finns redan två
liknande maskiner i Wossokoroma som varit igång i tre år nu med gott
resultat. ARAWO räknar med att på två år tjänat in så mycket pengar
på dessa maskiner att man på egen hand kan skaffa ytterligare en
maskin till de andra byarna.
-
8 hektar risfält har anlags och besåtts. De är utplacerade i de fem
olika byarna
-
En liten fabrik har anlagts för vidareförädling av olika livsmedel
ur Kassava-roten, som är en av områdets basgrödor. 16 medlemmar i
föreningen har fått utbildning och nu startat produktion. Tanken är
att produkterna ska kunna säljas på lokala marknader
-
Med hjälp av palmolja och andra naturprodukter har man också börjat
tillverkning av tvål och salvor, Ett eget varumärke har nu
lanserats; tvålen Kabakoudou.
Vi kommer nu att jobba vidare med att dessa produktionsprojekt, med fler
produkter baserade på lokalt odlad palmolja. Och sedan är det
snart dags att skörda ris från de nya fälten.
Vill du vara med och stödja värt samarbete med byn Wossokoroma? Sätt in
ett bidrag på vårt insamlingskonto PG 25 04 74-4, Byn Wossokoroma.
Läs mer om projektet nedan.
I April 2008
besökte vi från knytkalaset Wossokoroma igen. Det var på många sätt ett
kärt återseende. Det går inte att ta miste på hur viktiga de
återkommande personliga mötena är för vårt samarbete.
Huvudsyftet med resan var att följa upp
arbetet i de projekt som pågår. Men vi ville också träffa de grupper och
insatser vi tidigare stöttat, och även diskutera idéer för framtiden.

Vi har träffat ledningen för den lokala
stödföreningen ARAWO, det nybildade odlingsförbundet UGAPANK,
kvinnoföreningarna ungdomsföreningen och personalen vid hälsostationen.
Vi har besökt ett par av de andra byarna som ingår i odlingsförbundet
och deltagit i ett gemensamt stormöte med representanter från de fem
grannbyarna Wossokoroma, Bambaya, Gbolyea, Farko och Fayicondeya.
Uppföljning av projekt UGAPANK
I det
nuvarande projektet som vi stödjer ekonomiskt med bidrag från Forum Syd,
har ordförandena i ARAWO och UGAPANK genomgått en 2 månaders
projektledarutbildning i Benin. De var mycket nöjda med utbildningen och
har med sig mängder av idéer och inspiration. De satte värde på att
utbildningen var mycket praktiskt och konkret orienterad.

Genom att praktiskt delta i verksamheten fick de lära sig olika produktionsmetoder. De fick också stöd att utarbeta projektplaner som kan förverkligas i Wossokoromaområdet. Sammantaget har de utformat projektidéer inom åtta olika områden; Risodling, produktutveckling Kassava, tillverkning av hygienprodukter, Handelsträdgård, Kompostering Skogsbruk, Boskaps- och kycklinguppfödning, och Fiskodling,
För att ge förbundets medlemmar ytterligare inspiration och utvecklingsidéer kommer omkring 25 av medlemmarna att göra studiebesök vid olika jordbrukskooperativ i Guinea.
Tillsammans har vi bestämt att söka medel för utvecklingsprojekt inom tre av dessa områden;
-
Produktutveckling Kassava
Utveckling av hygienprodukter
Risodling
I
Kassavaprojektet kommer 24 deltagare från de fem byarna att få en
kort intensivutbildning i hur man kan förädla kassava till olika
livsmedelsprodukter. Detta kan dels användas för att skapa en mer
varierad kosthållning i familjerna, men kanske främst användas för
försäljning på lokala marknader.

I projektet för hygienprodukter kommer 15 personer från byarna att tillsammans starta en tillverkning av hygienprodukter som bygger på palmolja – en av basgrödorna i regionen. De tillverkar tvål, salvor och krämer som kan säljas och ge ökade inkomster till föreningen och familjerna.

I
risodlingsprojektet ska byarna tillsammans anlägga
Forum Syd har sagt ja till vår ansökan om
86 000 kr för dessa projekt. Dessutom ska vi själva bidra med 10 000 kr
som egeninsats. Projekten ska pågå under 2009 och 2010.
Kvinnoföreningen
Under vårt
samarbete har en av de viktigaste frågorna varit att bygga upp och
utveckla byns lokala kvinnoföreningar. I Wossokoroma har kvinnorna
bildat tre grupper; Wakila (Mod), Lawassa (Glädje) och Garantie
(Trygghet). De bildade odlingslag och fick praktisk utbildning i hur man
driver små handelsträdgårdar. 2004 införskaffades två små kvarnar som
ökat produktiviteten och underlättat kvinnornas arbete på ett påtagligt
sätt.

Kvinnoföreningarna bildar en grundstomme i odlingsförbundet UGAPANK som ansluter föreningar och odlingslag från de fyra andra byarna i Wossokoroma-distriktet.
Under vårt besök genomförde vi ett utvärderingsmöte med kvinnoföreningen. Eftersom kvinnorna alltid har mycket att göra på dagarna, var det nödvändigt att genomföra mötet under en sen kväll. Vi satt under stjärnorna, en mild fotogenlampa mitt i cirkeln lät oss ana alla deltagarna omkring oss. Vi antecknade under skenet av en ficklampa. Omkring 60 kvinnor deltog i mötet. Kvinnorna kände sig i stort sett nöjda med hur föreningarna fungerade och den hjälp de haft av de motordrivna kvarnarna. De hade under året fått ihop omkring 1 miljon FG (1 500 kr) i nettoinkomst. De var nöjda med detta resultat.
Kvinnorna uttryckte en tydlig önskan. Det var att få hjälp med en alfabetiseringskampanj bland de vuxna kvinnorna. Ingen av dem har gått i skola. Numera får åtminstone en majoritet av de unga flickorna möjlighet att gå några år i skola. Endast två av de vuxna kvinnorna i byn kan läsa och skriva. Organiseringen av kvinnorna har lett till en ökad medvetenhet om den egna sociala situationen. Det har blivit tydligt för dem att analfabetismen är ett stort handikapp i arbetet att förbättra kvinnornas ställning i lokalsamhället, och även i samhället i stort. Vi funderar just nu hur man skulle kunna organisera ett lokalt program för att ge grundläggande läs- och skrivkunnighet till de vuxna kvinnorna. Det är i stor utsträckning en ekonomisk resursfråga eftersom det redan finns etablerade organisationer i Guinea som arbetar med sådana frågor.
Endast två av byns vuxna kvinnor kan läsa och
skriva.
Ungdomsföreningen.
För två år
sedan genomförde ARAWO ett projekt som handlade om att utveckla byns
ungdomsförening. Föreningen arbetade med att organisera sig bättre och
att informera byns unga om hälsofrågor och sexuellt överförbara
sjukdomar. En del av projektet handlade om att skapa ett kultur- och
ungdomshus i byn.
Höga
byggkostnader gjorde att huset inte blev riktigt färdigt. De använder
huset som samlingslokal men behöver omkring 16 000 kr för att göra allt
färdigt. Vi har åtagit oss att stödja dem med halva den kostnaden om de
kan få ihop andra halvan själva. Föreningen genomför fester och
arbetsuppdrag åt byn som kan ge dem intäkter.
Hälsostationen
Ett av de
viktigaste projekten vi medverkat i är skapandet av byns hälsostation.
Den har nu varit i drift i 6 år, och lämnar ett viktigt bidrag till den
grundläggande folkhälsan i distriktet. Sjukstugan drivs dels av
sjukvårdsutbildad personal som finansieras av biståndsorganisationer,
och dels av några kvinnor i byn som arbetar som volontärer. Dessa
volontärer gör ett mycket viktigt arbete främst med förlossningar och
grundläggande barnavård. Kvinnorna saknar skolgång men fick för några år
sedan praktisera vid sjukhuset i Kissidougou för att utveckla sina
kunskaper i förlossning och barnavård. Dessa insatser har haft stor
betydels för att minska barnadödligheten i området.

Hälsostationen saknar givetvis många av de resurser man skulle behöva
för att kunna tillgodose behovet av lokal sjukvård. Man saknar mediciner
och utrustning, samt tillräckligt med utbildad personal.
Byn saknar elförsörjning. Portabla dieseldrivna generatorer är det enda alternativet i dagsläget. Det är en dyr och miljöbelastande form av elproduktion. Hälsostationens möjligheter att utföra sin uppgift skulle förbättras betydligt med tillgången på el. Medicinhantering och vaccinationsprogram kan förbättras med tillgång till kylskåp. Belysning förbättrar sjukvård och förlossningar kvälls- och nattetid. Ett utmärkt alternativ är soldriven el-produktion. Detta kan åstadkommas med lokala anläggningar och har låga driftskostnader. Det finns teknologiska förutsättningar i landet. Byn kan ta hand om det underhåll som behövs. Enda nackdelen är att investeringskostnaderna fortfarande är mycket höga. Vi har begärt in offerter från ett solenergiföretag i Conakry, Guineas huvudstad. Offerten omfattar en kylskåpsanläggning som ska ge kyla dygnet runt, belysning till de två byggnaderna, hälsostationen och BB. Offerten motsvarar ca 90 000 kr inklusive transporter och installation. Vi startar nu ett arbete med att samla in medel till detta projekt. Vi ser solenergiprojektet som en pilotanläggning som ska inspirera till större investeringar i denna teknologi som är framtiden för energiproduktionen i Afrika.
Skolan
Skolan i Wossokoroma har vuxit mycket i omfattning under de senaste tio åren. Genom stöd från större biståndsorganisationer har skolan byggts ut och omfattar nu 6 klassrum. Dessutom är man i färd med att bygga en förskoledel, med ytterligare tre klassrum. FN bistår också med ett program för skolmåltider vilket gör att skolbarnen får fri skollunch. Det bidrar mycket till att föräldrarna vill skicka sina barn till skolan. Ett bekymmer är att lärarresurserna inte räcker till. Staten betalar låga löner och har inte råd att anställa så många lärare som behövs. Det saknas också lärarbostäder i byn. För några år sedan bidrog vi ekonomiskt till byggande av en lärarbostad, men det skulle behövas minst två till.

Projekt Ungdomsföreningen i Wossokoroma
slutfört!
Nu har Knytkalaset och vår vänförening i
Wossokoroma, ARAWO, avslutat projekt ungdomsföreningen. Projektet har
pågått sedan 2005.
Syftet med projektet har varit att skapa ett
levande kulturhus i byn, samt att stärka ungdomsföreningen så att den
kan driva kulturhuset och utveckla sin verksamhet på egen hand.
Vår representant,
Vi hoppas kunna samla in ytterligare medel så
att föreningen kan färdigställa huset helt och hållet.
Inom ramen för projektet har föreningen satsat
på viktig verksamhet.
- Styrelsen har strukturerats och fått
utbildning under två utbildningsdagar. En ledningsgrupp bestående av 4
personer har bildats
- informationsdagar om HIV/AIDS och andra
sjukdomar har genomförts. Över 130 ungdomar har deltagit i denna
information
- föreningen har organiserat två kulturdagar
med seminarier och fest
- Tre dans- och musikgrupper har bildats och
tränar regelbundet i kulturhuset.
- Man ordnar återkommande sociala aktiviteter
i anslutning till kulturhuset, danskvällar, filmvisning osv.
För att skapa en grund för att föreningen ska
klara sig själv ekonomiskt och även klara driften av kulturhuset, så har
man anlagt ett odlingsfält där man odlar oljepalmer. Från oljepalmerna
kan man utvinna såväl matolja som tvål. Intäkterna ska gå till
ungdomsföreningen.
Föreningen har också arbetslag som åtar sig
att utföra olika arbetsuppgifter i distriktet. Bland annat har ett
arbetslag renoverat taket på byns moské. Genom dessa uppdrag har
föreningen fått en intäkt bestående av 30 säckar ris. Genom försäljning
av dessa kan föreningen sedan få in goda inkomster.
Det Stora Knytkalaset har bidragit
ekonomiskt med 48 000 kr för att projektet ska kunna genomföras. Detta
har finansierats med SIDA-bidrag och egna insamlingar.
Sammantaget bedömer vi och ARAWO att
ungdomsföreningen har fått en god plattform att kunna fungera vidare på
egen hand. Vi tackar alla som varit med och bidragit med ekonomiska
bidrag eller frivilliga arbetsinsatser.
Om du är intresserad av att hjälpa föreningen
att göra kulturhuset helt färdigt så kan du skicka ett ekonomiskt bidrag
till vårt plusgiro 25 04 74-4 Det Stora Knytkalaset/Wossokoroma.
Ange på talongen: ”Till kulturhuset i
Wossokoroma”.
Arbetsgruppen för Wossokoroma
ÖKAD MATPRODUKTION I WOSSOKOROMA!
Nu är kvarnen och risskalaren igång.
På byns och kvinnoföreningens
begäran startade vi ett projekt för att stödja utvecklingen av
livsmedelshanteringen i byn. Genom projektet anskaffades två gemensamt
ägda maskiner, en risskalningsmaskin och en kvarn för att mala kassava,
majs eller andra sädesslag. Projektet syftade också till att, med
kvinnornas odlingslag som grund, bygga upp en organisation för ledning
och drift av maskinerna
Maskinerna har köpts in och
installerats. Driften kom igång två månader senare än planerat, i
december 2004. Vi har vid en studieresa i januari 2005 inspekterat
maskinerna, och sett verksamheten i drift.
ARAWO
och kvinnornas odlingslag har satt upp ett gemensamt produktionsmål vad
gäller ris och kassava. Förutom det som produceras för familjernas eget
behov ska ett lager läggas upp, dels för att fungera som buffert under
regnperioden då matbrist kan uppstå, och dels för att kunna sälja
produkterna på lokala marknader under regnperioden. De betingar då ett
högre pris, vilket ger inkomster till föreningarna och familjerna. De
har en nyckel för hur dessa intäkter ska fördelas.
Risskalningsmaskinens drift
finansieras genom en naturaavgift, ca 5% av det skalade riset tillfaller
föreningskassan. Kvarnens drift finansieras genom en avgift i pengar.
I sin slutrapport beskriver ARAWO
följande effekter:
- minskad arbetstid för kvinnorna
- effektiviserad bearbetning av
skörden
- hygienisk hantering av
matvarorna
- Förbättrad matvarukvalitet
- ekonomiska intäkter till
kvinnoföreningarna
- ekonomiska resurser till de
gemensamma utvecklingsprojekten
Enpositiv effek av det hela projektet är att det numera finns tre kvinliga odlingslag. De heter Lawassa(glädje), Wakila(mod), och Garantie(trygghet)



Rismaskin och styrelse som tar hand om rismaskinen.
Wossokoroma en
liten by i Guinea
Bakgrund Arawo Samarbetet Arawo och DSK Slutrapport
Ett biståndssamarbete mellan
byn Wossokoroma i Guinea-Conakry i Västafrika och Kulturföreningen Det
Stora Knytkalaset.
Tillsammans arbetar vi för att utveckla den lokala hälsovården, jordbruket, utbildningen och kvinnoföreningen i byn. Vi samarbetar med byaföreningen ARAWO. (ARAWO är en förtkortning som betyder: Föreningen för Wossokoromas invånare och vänner.)
I inre Guinea, i ett böljande skogslandskap, ligger byn Wossokoroma. Den är på många sätt en typisk afrikansk by. Människorna bor mestadels i runda lerhyddor med halmtak. Befolkningen tillhör folkgruppen Malenke som finns i flera västafrikanska länder. Islam är deras religion även om den är uppblandad med urgammal afrikansk animism (andetro). Nära hälften av invånarna är under 15 år. Byn saknar el och telefon, vägarna dit är knappt farbara, särskilt under regnperioden. Två gemensamma brunnar försörjer byborna med vatten.
De
lever mestadels på jord- och skogsbruk i självhushåll. Under
regnperioden arbetar några män i gruvorna för pengar till mat och
utsäde. Skogen är byns stora tillgång. Där finns gamla planteringar av
bananer, papaya, ananas och kaffe, där hämtas ved och virke, och där
vallas boskapen. Men också runt Wossokoroma - som på många andra håll i
Afrika - är skogen hotad, av växande storplantager och av människornas
stora bränslebehov. På senare tid har många flyktingar vistats i
området, på grund av inbördeskrigen i grannländerna. Detta sliter hårt
på de knappa resurserna och på naturen.
Man kan säga att befolkningen kämpar med svårigheter som är vanliga för landsbydgen i stora delar av afrika. Under delar av året hotar matbristen. Många visar tecken på undernäring och sjukdomarna är svårartade. Barnadödligheten är hög. Omkring fem procent av befolkningen kan läsa och skriva. Människorna arbetar hårt för sin överlevnad. Också barnen arbetar - men de skickas inte iväg till avlägsna fabriker, utan de arbetar nära sina föräldrar i hushållet och jordbruket.
Trots allt detta lyckas människorna finna livskvalitet. Där har festerna, dansen och musiken stor betydelse. Likaså bidrar det starka gemenskapen i byn till att människorna visar tillförsikt, glädje och hopp. Byborna bekämpar svårigheterna med gemensamma krafter. Och det är denna kraft vi vill stödja.
ARAWO är en stödförening för byn. Den består av invånare och släktingar som flyttat till städerna och skaffat sig utbildning där. De har samlat pengar och saker lokalt men också samarbetat med olika biståndsorganisationer.
Till sin hjälp har de byns egna samlingar som byrådet, kvinnoföreningen och de unga männens arbetslag.
Tillsammans har dessa under åren gjort många saker för att förbättra människors levnadsvillkor. Två brunnar har borrats för renare vatten, en skola och ett BB har byggts med hjälp av biståndsorganisationen Plan International, Ett sädesmagasin har byggts för hantering och portionering av jordbruksöverskott - vilket kommer väl till pass när det uppstår matbrist.
Med vårt
ekonomiska stöd har ARAWO fått en fastare och mer officiell struktur,
vilket underlättar för dem att samarbeta med internationella
organisationer. De har fått ett bankkonto och blivit officiellt
registrerade som en lokal utvecklingsorganisation.
SAMARBETET ARAWO OCH DET STORA KNYTKALASET
Hälsostation
Syateljen
Kvinnornas odlingslag
Skolan
Våra planer för framtiden
Vi har ett organiserat samarbete sedan 1998. Varje år har någon från vår förening besökt byn, och samarbetet har tagit allt fastare form. 2001 fick vi statliga biståndsmedel för att stödja olika projekt. Detta har vi hittills uträttat tillsammans.
Hälsostationen
Hälsostationen har byggts färdigt och fått utrustning för såväl vanlig närsjukvård som BB-verksamhet. Några volontärer i byn har fått grundläggande sjukvårdsutbildning och fungerar som sjukvårdsbiträden. Organisationen Plan finansierar en läkartjänst i byn. ARAWO organiserar också regelbundna informationsmöten för kvinnor som handlar om reproduktiv hälsa och barnhälsovård.
Hälsostationen och BB är nu i drift,
med utrustning som kommer från Sverige.
I förgrunden ser vi en av byns brunnar
Syateljen
Inom ramen för kvinnoföreningens verksamhet har en syateljé med tre manuella symaskiner byggts upp. I ateljén utbildas unga kvinnor i sömnad, vilket gör det möjligt för dem att skaffa biinkomster till sina familjer. Syateljén tillverkar också för försäljning till byborna och förbipasserande vilket drar in inkomster för att dels finansiera lärarlönen och dels finansiera kvinnoföreningens övriga verksamhet. Ett exempel: Inför den senaste ramadanfesten syddes kläder som drog in 70 000 guineanska franc till verksamheten, under en enda dag. Kvinnoföreningen har utsett en styrelse att leda syateljén.
Syateljén fungerar också som
kvinnoföreningens hus, vilket framgår av skylten.
Mara, 12 år (flickan i gul klänning)
får hjälp av läraren att mäta upp tyg
Flickorna i sömnadsskolan använder ett
strykjärn som värms med träkol.
Man fyller strykjärnet med glödande träkol..
Kvinnorna får gå långa vägar för att
samla ved.
Kvinnan på bilden mötte vi två kilometer från
byn
Kvinnorna har organiserat sig i två odlingslag
om vardera sextio kvinnor. De har fått utbildning i odling av
handelsgrödor och jordbruksmetoder. De har anlagt två gemensamma
risfält, grönsaks- och kryddodlingar. Odlingslagen ska bidra till ökade
inkomster för familjerna och ökad matproduktion. Som ett led i detta
samlar vi nu pengar för att de ska ha möjlighet att köpa in två maskiner
för skalning av ris.
Gå till Wossokoroma-insamlingen
Med hjälp av mortel stöter man riset tills riskornen har skiljts från
skalen.
Det är ett hårt arbete som alltid utförs av
familjernas flickor och kvinnor
Skolan i Wossokoroma
Skolan rymmer tre klassrum, vilket långt ifrån
är tillräckligt för byns behov.
ARAWO vill bygga tre klassrum till.
Det stora Knytkalaset samarbetar med en skola
i Sundbyberg, Hallonbergsskolan. Eleverna där håller kontakt med
eleverna i Wossokoroma. Eleverna i Hallonbergen har också genomfört
insamlingsverksamhet i form av operation dagsverke. Med hjälp av dessa
pengar har byn påbörjat byggnation av lärarbostäder, köpt in
skoluniformer till barnen, skolmaterial, samt finansierat löner till
extra lärare. Vi har också samlat in franskspråkig litteratur för att
bygga upp ett litet skolbibliotek. Detta samarbete kommer att fortsätta.
Eleverna i Hallonbergsskolan i Sverige har
samlat in pengar för att stödja
byggandet av lärarbostäder. Den första
bostaden är nästan färdig. Genom att kunna
erbjuda lärarbostäder i byn har man större
chans att få och behålla tillräckligt med
lärare för att kunna ge alla barn i byn en
grundläggande skolgång.
Våra planer för framtiden
I december 2002 genomförde vi ett uppföljningsbesök i byn där vi utvärderade vårt samarbete hittills. Vi talade också om framtiden. ARAWO har gjort en flerårig aktionsplan som behandlar flera områden. Vi vill gärna stödja dem att genomföra dessa planer.
De vill bland annat:
Satsa på ungdomsföreningen i byn, med sociala och idrottsliga aktiviteter för de unga. Detta bidrar till att locka ungdomarna kvar i byn, istället för att alla ska ge sig av till städerna.
De unga männens fotbollslag.
Bygga en snickeriateljé, liknande syateljén
för att kunna ge ett alternativt yrke till unga män.
Bygga fler skolsalar, då byn växer, och barnen är många fler än vad som ryms i skolans tre klassrum.
Borra fler vattenbrunnar
Öppna en Mikrokreditverksamhet i ARAWO:s regi för att kunna bevilja bybor små lån till mindre investeringar i jord- och skogsbruket.
Slutrapport
Första
projektet mellan knytkalaset och byn Wossokoroma är i hamn!
Fyra och ett halvt år efter vårt första studiebesök i byn Wossokoroma, Guinea kan vi konstatera att vi rott vårt första projekt i hamn! Två små föreningar Det Stora Knytkalaset i Sverige och ARAWO i Guinea, båda helt utan anställda, har samarbetat för att utveckla hälsovården, kvinnornas organisering och skolan i byn. Knytkalaset har samlat in nästan 60 000 kr för denna första etapp, och därutöver fått 119 000 kr i stöd från SIDA (via organisationen Forum Syd)
Så här skriver ARAWO i sin slutrapport från 8 sept 2003.
”Ert samarbete med ARAWO skapar förutsättningar för en bättre framtid för vårt samhälle och bidrar till en vitalisering av byn Wossokoroma. Projekten har huvudsakligen fokuserats på hälsovården, utbildningen samt kvinnorna som är en hörnsten i kampen mot fattigdom”.
(vår översättning)
Vad har gjorts?
En sammanfattning av de projekt som genomförts:
- Registrering, formalisering av ARAWO: Föreningen har officiell status som lokal utvecklingsorganisation, har bankkonto med internationella förbindelser, har en grundstruktur med demokratiskt vald styrelse
- Uppbyggnad av kvinnoförening med två odlingslag, som fått jordbruksutbildning, och alfabetiseringskampanj (totalt 30 timmar). Odlingslagen är också registrerade hos myndigheterna
- Uppbyggnad av syatelje/utbildning för unga kvinnor. Utbildningen är i drift med egenfinansiering.
- Färdigbyggnation, utrustning av hälsostation, samt två tillhörande latriner
- Utbildning av 3 sjukvårds och BB-volontärer
- Utbildning till gravida och småbarnsmammor, samt vaccinationsprogram. 4 utbildningstillfällen har genomförts.
- Hälsostationen och BB är nu i drift (med visst personalstöd från biståndsorganisationen Plan) Inledande driftsstöd har också utgått från detta projekt.
- Påbörjad byggnation av lärarbostäder, första bostaden är klar.
- Uppbyggnad av provisorisk skolbyggnad för förstaårselever
- 250 elever och 4 lärare har fått tillgång till skolmaterial och skoluniformer
- Delfinansiering av en lokal lärarresurs till första årselever
- Elevutbyte mellan eleverna i Wossokoroma skolan och Hallonbergsskolan i Sundbyberg, vilket kommer att pågå framöver.
ARAWO har sänt oss några bilder på hur utrustningen kommit till användning inom byns sjukstuga och inom syateljen

Sjukvårdsvolontären Souleymane Kourouma ser till en liten flicka på sjukstugan

Läkaren Mamady Chérif och sjukvårdaren Souleymane vid en del av utrustningen
I sin slutrapport berättar ARAWO att man därutöver genomfört följande utvecklingsarbete:
”I organisationen fortsätter aktiviteter för
utvecklingen av Wossokoroma. Vi har inlett ett samarbete med byborna i
ledningsgrupper enligt följande:
- En kommitté med ansvar för hälsostationen
och BB
- En styrelse som leder syateljén
- Två styrelser med ansvar för driften av
kvinnoföreningarna
- En föräldraförening med styrelse för skolans
elever”
Sömnadseleven Mara, 13 år, tillsammans med läraren i syateljen.
Samarbetet har varit en succé
Så här värderar ARAWO de resultat som uppnåtts:
Vi har uppnått positiva förändringar vad
gäller hälsofrågorna i vår by. De grupper som dragit nytta av projekten
är barnen, kvinnorna, eleverna och ungdomarna.
De förändringar som påverkat livsföringen i
vår by är:
- stabliseringen av sjukdomsläget i byn
- Tillgång till primärvård för alla
- Uppsikten över kvinnors graviditeter har
förbättrats
- Minskning av barnadödligheten
- medicinsk personal under utbildning
- Tillsynen över de små har förbättrats till
förmån för deras skydd”
”Det partnerskap som funnits mellan DSK och ARAWO har varit en stor succé med de former som grundlagts. Samarbetet med DSK har givit oss stor erfarenhet inom organisationen vad gäller uppbyggnad av partnerskap, ledningsfrågor, och erfarenhet av att förverkliga insatser av vikt för utvecklingen”
Framtidsplaner
ARAWO har
presenterat oss en tre-årig aktionsplan för fortsatt utveckling av byn.
Den innefattar samma områden, men också en satsning på ungdomsfrågor i
byn. Det är viktigt för att få unga människor att vilja stanna kvar på
landsbygden och bidra i det livsviktiga jordbruket.
Vi har redan påbörjat en andra etapp i samarbetet, i mindre skala. SIDA har beviljat oss medel att stödja ARAWO i en modernisering av rishanteringen i byn. Två risskalningsmaskiner ska köpas in och sedan drivas i kooperativa former. Maskinerna kommer att underlätta kvinnornas och flickornas arbete betydligt, och ge familjerna möjligheter till ökade inkomster och effektivare matproduktion.
Vi håller på att samla in pengar till detta. Vill du vara med. Sätt in pengar på vårt postgiro: 25 04 74-4, Det Stora Knytkalaset/Wossokoroma. Ange ”Rismaskiner” som ändamål.

