Det Stora Knytkalaset

En verklig mötesplats för alla människor

Wossokoroma

UTVECKLING AV ODLINGSFÖRBUNDET UGAPANK

WOSSOKOROMA-DISTRIKTET, GUINEA, VÄSTAFRIKA 

LAWASSA – GARANTIE – WAKILA

GLÄDJE – TRYGGHET - HOPP 

Vill du vara med och stödja ett lokalt odlingsförbund som organiserar småbönder i det inre av Västafrika? Tillsammans bygger vi upp ett förbund som styrs av jordbrukarna själva och som ska trygga matförsörjningen i området. Vi stöttar dem att anlägga gemensamma ris- och Kassavafält, skaffa gemensamt ägda kvarnar, anlägga odlingslotter för grönsaker och frukt, samt driva en liten fabrik som gör tvålar och salvor baserat på lokalt odlad palmolja. Tillsammans kan vi bidra till konkreta förbättringar och förmedla hopp och tillförsikt till befolkningen på Afrikas landsbygd. 

Under ett års tid – fram till maj 2012 – ska vi tillsammans samla in 58 000 kr för projektet. Byns organisationer ska själva samla in motsvarande 10 000 kr, och vi resten; 48 000 kr. Med den ekonomiska insatsen kan de göra storverk och fortsätta utvecklas av egen kraft. Bli med du också!

 

Stöd: Byn Wossokoroma/Knytkalaset PG 25 04 74-4

tidig morgon-mellan.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wossokoroma 

I inre Guinea, i ett böljande skogslandskap, ligger byn Wossokoroma. Den är på många sätt en typisk afrikansk by. Människorna bor mestadels i runda lerhyddor med halmtak. Befolkningen tillhör folkgruppen Mandinka som finns i flera västafrikanska länder. Islam är deras religion även om den är uppblandad med urgammal afrikansk animism (andetro). Hälften av invånarna är under 15 år. Byn saknar el, vägarna dit är knappt farbara, särskilt under regnperioden. Tre gemensamma brunnar försörjer byborna med vatten. De lever mestadels på jord- och skogsbruk i självhushåll. Många unga män lämnar byn för att hitta inkomster i gruvor, på plantager eller i städerna. Skogen är byns stora tillgång. Där finns gamla planteringar av bananer, papaya, ananas och kaffe, där hämtas ved och virke, och där vallas boskapen.  

Men också runt Wossokoroma - som på många andra håll i Afrika - är skogen hotad, av växande storplantager och av människornas stora bränslebehov. På senare tid har många flyktingar vistats i området, på grund av inbördeskrigen i grannländerna. Detta sliter hårt på de knappa resurserna och på naturen.  

I Wossokoroma-området finns fyra mindre byar som också deltar i vårt samarbete; Bambaya, Farkho, Gbolyea och Fayicondeya. Tillsammans har de fem byarna omkring 3 000 invånare. 

Man kan säga att befolkningen kämpar med svårigheter som är vanliga för landsbygden i stora delar av Afrika. Under delar av året hotar matbristen. Många visar tecken på undernäring och sjukdomarna är svårartade. Barnadödligheten är hög. Omkring fem procent av de vuxna kan läsa och skriva. Människorna arbetar hårt för sin överlevnad. Också barnen arbetar - men de skickas inte iväg till avlägsna fabriker, utan de arbetar nära sina föräldrar i hushållet och jordbruket. 

Trots allt detta lyckas människorna finna livskvalitet. Där har festerna, dansen och musiken stor betydelse. Likaså bidrar det starka gemenskapen i byn till att människorna visar tillförsikt, glädje och hopp. Byborna bekämpar svårigheterna med gemensamma krafter. Det är denna kraft vi vill stödja. 

Vårt samarbete

Knytkalaset och byn Wossokoroma har samarbetat sedan 1999. Byns stödorganisation ARAWO har fått stöd med utbildning och organisering. Vi har stöttat utvecklingen av byns hälsovård och BB. Så sent som 2011 har vi bidragit ekonomiskt till att hälsostationen och BB har solenergidriven belysning och en kylbox för mediciner. Kvinnorna har organiserats i odlingslag och förbättrat matproduktionen i byn. Ungdomsföreningen har fått stöd att utbilda sig och bygga och driva ett kulturhus i byn. Invånarna i byarna Wossokoroma, Bambaya, Gboleya, Farkho, och Fayicondéya har gått samman för att skapa ett odlingskooperativ, kallat UGAPANK.  Sedan 2007 har vi stöttat uppbyggnaden av detta odlingsförbund. 

Odlingsförbundet UGAPANK

UGAPANK betyder fritt översatt Förbundet för odlingslag och jordbrukare i Norra Kissidougou. Grupper och odlingslag i de olika byarna ingår i förbundet. Sammanlagt består förbundet av nio olika grupper och odlingslag.  Förbundets ordförande och majoriteten av deltagarna är kvinnor. Förbundet ska organisera arbetet med att anlägga odlingar, effektivisera odlingsmetoderna och öka kunskaperna om en hållbar matproduktion och hur man kan förädla de olika grödorna. Förbundet ska organisera byarnas försäljning av jordbruksprodukter för att öka familjernas inkomster. Ett viktigt syfte är att öka chanserna för de unga att stanna kvar på landsbygden och bidra till utvecklingen.

ugapank ordf fatoumata kourouma-mellan.jpg

 

UGAPANK:s nya ordförande Fatoumata Kourouma kan inte läsa eller skriva, men hon har pondus och har vunnit stor respekt bland byborna och medlemmarna i odlingsförbundet. Under stormöten håller hon tal och betonar vikten av samarbete och att alla ska få komma till tals. Hon inspirerar de andra kvinnorna att ta plats och uttrycka sin mening. Hon har en stor del i den planering som ligger till grund för projektet som beskrivs nedan.

ugapank nya styrelsen -mellan.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Delar av nyvalda styrelsen i UGAPANK

Vår samarbetspart ARAWO.

ARAWO är en stödförening för byn. Den består av invånare och släktingar som flyttat till städerna och skaffat sig utbildning där. De har samlat pengar och saker lokalt men också samarbetat med olika biståndsorganisationer. Till sin hjälp har de byns egna samlingar som byrådet, kvinnoföreningen och de unga männens arbetslag. 

Tillsammans har dessa under åren gjort många saker för att förbättra människors levnadsvillkor. Tre brunnar har borrats för renare vatten, en skola och ett BB har byggts med hjälp av biståndsorganisationen Plan International, Ett sädesmagasin har byggts för hantering och portionering av jordbruksöverskott - vilket kommer väl till pass när det uppstår matbrist. Alfabetiseringskampanjer för vuxna organiseras i samarbete med en annan biståndsaktör. 

välkomstdans-mellan.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vårt besök i byn våren 2011  

Under våren 2011 har vi besökt byn för att följa upp de pågående projekten och planera inför framtiden. Vi har besökt alla byar som ingår i samarbetet, och haft möten med odlingsförbundet UGAPANK och byns stödförening. Vi har inspekterat den verksamhet som kommit igång. Men vi hade också roligt. Det blev många fina möten, dansstunder och samtal under stjärnorna. 

Barnen i Wossokoroma

Wossokoroma och de andra byarna är väldigt barnrika. Under de tolv år som vi samarbetat har vi sett hur man byggt upp skollokaler och en förskola, och hur man försöker arbeta förebyggande vid den lokala BB-stationen. Vårt intryck är att barnen idag överlag mår bättre än vad man gjorde för tolv år sedan. Fortfarande finns dock brister därför att staten saknar resurser till lärarpersonal. På förskolan arbetar en pensionerad lärare som volontär.

 

glad tjej-mellan.jpgDe flesta barnen, särskilt flickorna, får hjälpa till i hushållet och med jordbruket från tidig ålder. De är dock tillsammans med sina föräldrar och storasyskon hela tiden. För flickorna handlar det också ofta om att bli bortlovad i unga år. Många föder redan i tonåren sitt första barn.

 

 Det är många munnar som ska mättas. En förbättrad och tryggad matförsörjning är därför den mest grundläggande utvecklingsfrågan för Wossokoroma-området. Det är här vår satsning på odlingsförbundet kommer in.  

Projektet

Projektet är en fortsättning på det ARAWO, UGAPANK och vi arbetat för sedan 2007. Målet är att få en stabil bas i matförsörjningen genom att skapa odlingsfält och förädlingsprodukter för de tre basgrödorna: Ris, Kassava och Oljepalmer. Därutöver ska UGAPANK utveckla kunskaper och verksamheter för att bredda sin produktion till frukt och grönsaker, kryddor, fiskodling, jordförbättring med mera. 

Målet är också att UGAPANK ska få stabila och demokratiska arbetsformer där alla medlemmar kan vara delaktiga och ha inflytande. Styrelsen ska vara kunnig och sammansvetsad och ha goda möjligheter att hålla regelbunden kontakt med sina medlemmar. 

Vad har gjorts hittills?

Utvecklingen av UGAPANK har genomförts i två steg: 

Steg I: Odlingsförbundet bildades 2007. Samma år deltog ordföranden i ARAWO och dåvarande ordföranden i UGAPANK i en projektledarutbildning i grannlandet Benin. Utifrån denna utbildning lade ARAWO och UGAPANK upp ett antal projektidéer som man arbetat med i sina arbetslag.  Under 2008 har arbetslagen och styrelsen i UGAPANK gjort olika studiebesök i Guinea för att lära sig mer om hur man arbetar i kooperativ och om olika odlingsmöjligheter. 

Steg II: Sedan 2009 har vi finansierat ett projekt där UGAPANK anlagt Ris- och kassavafält samt dragit igång en liten tvålfabrik. Arbetsgrupper inom UGAPANK har utbildat sig i hur man tillverkar tvål och salvor av palmolja, samt hur man kan vidareförädla Kassava till olika maträtter som går att sälja i torghandeln.  Dessutom har kvarnar för att skala ris inskaffats till byarna Bambaya och Farkho. (En sådan kvarn finns redan i Wossokoroma sedan 2004.) 

Utveckling av UGAPANK Steg III

Under perioden maj 2011 – till maj 2012 genomförs Steg III i arbetet med att utveckla odlingsförbundet.  Det innehåller följande satsningar: 

a) Utbildning av styrelsen

Under 2010 bytte UGAPANK ordförande. Den nya ordföranden har arbetat mycket med att förbundet ska bli ordentligt förankrat i alla byar och att alla ska känna sig delaktiga. 2011 nybildades styrelsen och den har idag medlemmar från varje by. En svårighet för styrelsen är att det endast är en av kvinnorna som kan skriva och läsa. Idag får de hjälp av ARAWO.s sekreterare med protokoll och dokumentation. Några av kvinnorna i styrelsen medverkar i ett alfabetiseringsprojekt. 

Den nya styrelsen ska genomgå en styrelseutbildning under 2011 på sammanlagt 20 dagar.

10 dagar genomförs i maj 2011 och 10 dagar i november 2011. Utbildningen ordnas med hjälp av en organisation (SNPRV) som är specialiserad på att utbilda gräsrotsorganisationer på landsbygden. Syftet är att styrelsen ska utveckla metoder för beslutsfattande och information, samt för redovisning och styrning av verksamheterna. Kostnad: 8 000 SEK. 

b) Transportmedel till UGAPANK

Ett grundläggande villkor för att UGAPANK ska bli en förändrande kraft för alla de byar som ingår är att ordföranden, styrelsen och arbetsgrupperna kan hålla en regelbunden kontakt, och ha en god uppslutning på alla möten. Den nya styrelsen har bestämt att träffas två gånger i månaden på fasta tider. Kommunikationerna mellan byarna är dock ett problem. 

Projektet satsar därför på att en lätt Motorcykel ska inköpas till UGAPANK, Det är det mest effektiva transportmedlet på de dåliga vägarna i området. Detta kommer att underlätta ordförandens arbete betydligt, och även möjliggöra viss lättare distribution i området. Kostnad: 6 000 SEK 

Utöver detta behöver UGAPANK stöd till initiala driftskostnader. Kostnad: 2 000 SEK 

c) Risodling

Ris är en viktig basgröda, men också känslig att odla. Den är beroende av gödning och mycket vatten, och tillgång på gödsel är ett problem i området.  Dessutom finns det skadeinsekter som kan förstöra skördarna. I projektet 2009 såddes

risfält i Wossokoroma, Bambaya och Farkho, men det i Farkho gav ingen skörd främst beroende på att det är fel jordmån för Ris i det området. UGAPANK-gruppen i Farkho kommer därför att satsa på Kassava framöver. 

Risfält på 4-5 hektar vardera ska anläggas i Bambaya, Wossokoroma samt Gbolyea/Fayicondeya. Gödsel och utsäde behöver köpas in för att få en bra skörd i första omgången.  Kostnad: 9 000 SEK 

En maskin för skalning av ris inskaffas till Gbloyea/Fayicondeya. Då finns en risskalare i varje by vilket underlättar kvinnornas arbete med skörden väldigt mycket.  Kostnad: 10 000 SEK.

 

rismaskin-bambaya-mellan.jpgMaskinerna bidrar till effektivare risproduktion. Byarna får möjlighet att ta hand om större skördar. Målet är att producera ett överskott som kan säljas på lokala marknader under regnperioden då det ofta uppstår brist på ris. Dessutom kan överskottet av ris lagras i det lokala magasinet och fungera som trygghet ifall det finns familjer som får brist på mat.

 d) Kassavaodling

I Wossokoroma och Bambaya finns redan Kassavafält som drivs av UGAPANK. I Byn Farkho vill UGAPANK också satsa på Kassava därför att jordmånen passar bra till det. Det krävs mycket arbete och utsäde för att anlägga ett kassavafält. Kostnad: 3 000 SEK 

Byn Wossokoroma har en kassavakvarn, vilket innebär en stor fördel när man ska öka produktionen av Kassava och dessutom framställa olika matprodukter. Projektet satsar därför på att det ska finnas en gemensam kassavakvarn i varje by, och ytterligare tre kvarnar ska köpas in. De drivs av samma motor som driver risskalaren. Kostnad: 15 000 SEK 

Transportkostnaden för alla maskininköp beräknas till 3 000 SEK. 

e) Tvål-produktion

Tvålproduktionen har kommit igång. UGAPANK ska organisera distributionen så att man kan sälja tvål på så många marknader som möjligt.  Samarbete upprättas med Kvinnorna i ARAWO i huvudstaden Conakry. De ska sälja tvålen där vilket ger större intäkter. Vi räknar med att denna verksamhet ska bära sig själv.

fatoumata o 1000 tvålar-mellan.jpg

 

 

 

 

 

 

En dags produktion: 1 000 tvålar. Stora säljs för ca 2 kr, och de små för ca 1 kr. 

f) Övrigt

ARAWO-ordföranden och styrelsen kommer att stödja UGAPANK, och hjälpa till med dokumentation, inköp och myndighetskontakter. Därför behöver ARAWO stöd till sina administrativa kostnader. Kostnad: 2 000 SEK 

g) Utvecklingsideer

UGAPANK och ARAWO ska arbeta vidare med olika utvecklingsidéer som kan leda till fler inkomstmöjligheter. Några av utvecklingsidéerna är:

a) Kompostering och jordförbättring; Det finns goda förutsättningar att organisera kompostering i stor skala för att få bättre jordmån till framför allt krydd- och grönsaksodling

b) Fiskodling: Det finns förutsättningar att anlägga fiskodling i liten skala i anslutning till floder och bäckar i området.

c) Skogsplantering: Ett strategiskt område ur miljösynpunkt är att främja återväxt av skogarna i området. Här kan man dock behöva söka ekonomiska medel. UGAPANK och ARAWO ska utveckla projektplaner inom detta område.

flätar håv2-mellan.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 Budget

a) Budgetposter                                           

                                                             Kostn SEK           Anmärkn

Utbildning Styrelsensteg 1.                                                4 000                   maj 2011

Utbildning styrelsen steg 2                                                 4 000                   nov 2011

Motorcykel till UGAPANK                                                    6 000                   oktober 2011

Driftskostnader UGAPANK                                                 2 000                   maj 2011

Risfält Gbolyea/Fayicondeya                                             3 000                   maj 2011

Risfält Wosssokoroma                                                          3 000                   maj 2012

Risfält Bambaya                                                                       3 000                   maj 2012

Kassavafält Farkho                                                                 3 000                   oktober 2011

Kassavakvarn Bambaya                                                        5 000                   april 2012

Kassavakvarn Farkho                                                             5 000                   april 2012

Risskalare/Kassavakvarn+motor Gbol/Fayi               15 000                   april 2012

Transportkostnader (maskiner)                                        3 000                   april 2012

Administration ARAWO Kissidougou                              2 000                   oktober 2011

Summa                                                                                 58 000

 b) Insamlingsmål

Det Stora Knytkalaset ska samla in 48 000 kr till maj 2012. ARAWO och UGAPANK ska samla in motsvarande 10 000 kr till maj 2012 

c) Insamlingsplan DSK

maj 2011                               9 000 SEK   

- Risfält i Gbolyea behöver anläggas nu innan regnperioden börjar.

- Styrelseutbildning Steg 1, UGAPANK

- Initiala driftskostnader ARAWO och UGAPANK

(Dessa pengar är redan skickade till ARAWO/UGAPANK genom utlägg av DSK) 

oktober 2011                      14 000 SEK

- Kassavafält Farkho

- Inköp Motorcykel UGAPANK

- Styrelseutbildning Steg 2, UGAPANK

- Driftskostnader 

mars 2012                           25 000 SEK

- Inköp av risskalare och kassavakvarnar

- Risfält till Wossokoroma och Bambaya

- Administrativa kostnader ARAWO och UGAPANK

 

Åter till Wossokoroma  

Nyheter om Wossokoroma-projektet 13 december 2009

Stödföreningen ARAWO har nyligen lämnat sin första delrapport i odlingsprojektet som ska pågå under 2009 och 2010.

Byn Wossokoroma i Guinea, och fyra grannbyar samarbetar för att förbättra odlingsmöjligheterna och inkomsterna till småbönderna i distriktet. Det nystartade odlingsförbundet UGAPANK har äntligen börjat komma igång med egen utbildning och produktion. Följande har gjorts under 2009:

Vi kommer nu att jobba vidare med att dessa produktionsprojekt, med fler produkter baserade på lokalt odlad palmolja. Och sedan  är det snart dags att skörda ris från de nya fälten.

Vill du vara med och stödja värt samarbete med byn Wossokoroma? Sätt in ett bidrag på vårt insamlingskonto PG 25 04 74-4, Byn Wossokoroma.

Läs mer om projektet nedan.

I April 2008 besökte vi från knytkalaset Wossokoroma igen. Det var på många sätt ett kärt återseende. Det går inte att ta miste på hur viktiga de återkommande personliga mötena är för vårt samarbete.
Huvudsyftet med resan var att följa upp arbetet i de projekt som pågår. Men vi ville också träffa de grupper och insatser vi tidigare stöttat, och även diskutera idéer för framtiden.

Vi har träffat ledningen för den lokala stödföreningen ARAWO, det nybildade odlingsförbundet UGAPANK, kvinnoföreningarna ungdomsföreningen och personalen vid hälsostationen. Vi har besökt ett par av de andra byarna som ingår i odlingsförbundet och deltagit i ett gemensamt stormöte med representanter från de fem grannbyarna Wossokoroma, Bambaya, Gbolyea, Farko och Fayicondeya.  

Uppföljning av projekt UGAPANK

I det nuvarande projektet som vi stödjer ekonomiskt med bidrag från Forum Syd, har ordförandena i ARAWO och UGAPANK genomgått en 2 månaders projektledarutbildning i Benin. De var mycket nöjda med utbildningen och har med sig mängder av idéer och inspiration. De satte värde på att utbildningen var mycket praktiskt och konkret orienterad.

Genom att praktiskt delta i verksamheten fick de lära sig olika produktionsmetoder. De fick också stöd att utarbeta projektplaner som kan förverkligas i Wossokoromaområdet. Sammantaget har de utformat projektidéer inom åtta olika områden; Risodling, produktutveckling Kassava, tillverkning av hygienprodukter, Handelsträdgård, Kompostering Skogsbruk, Boskaps- och kycklinguppfödning, och Fiskodling,

För att ge förbundets medlemmar ytterligare inspiration och utvecklingsidéer kommer omkring 25 av medlemmarna att göra studiebesök vid olika jordbrukskooperativ i Guinea. 

Tre nya odlingsprojekt

Tillsammans har vi bestämt att söka medel för utvecklingsprojekt inom tre av dessa områden;

-           Produktutveckling Kassava
       
Utveckling av hygienprodukter
       
Risodling

I Kassavaprojektet kommer 24 deltagare från de fem byarna att få en kort intensivutbildning i hur man kan förädla kassava till olika livsmedelsprodukter. Detta kan dels användas för att skapa en mer varierad kosthållning i familjerna, men kanske främst användas för försäljning på lokala marknader.

I projektet för hygienprodukter kommer 15 personer från byarna att tillsammans starta en tillverkning av hygienprodukter som bygger på palmolja – en av basgrödorna i regionen. De tillverkar tvål, salvor och krämer som kan säljas och ge ökade inkomster till föreningen och familjerna.

I risodlingsprojektet ska byarna tillsammans anlägga 6 hektar risfält. Riset är basnäringen och denna del syftar främst till att säkra matförsörjningen i distriktet. Genom ökad odling kan byarna lägga upp en livsmedelsbank som utgör en buffert mellan de olika skördesäsongerna. Överskottet kan sedan säljas på olika marknader. I projektet ingår en investering i två risskalningsmaskiner som ska placeras en vardera i grannbyarna Farko och Gbolyea. De två maskiner som finns i Wossokoroma har givit positiva effekter. Vi vill att de satsningar som görs ska spridas i distriktet.

Forum Syd har sagt ja till vår ansökan om 86 000 kr för dessa projekt. Dessutom ska vi själva bidra med 10 000 kr som egeninsats. Projekten ska pågå under 2009 och 2010.  

Kvinnoföreningen

Under vårt samarbete har en av de viktigaste frågorna varit att bygga upp och utveckla byns lokala kvinnoföreningar. I Wossokoroma har kvinnorna bildat tre grupper; Wakila (Mod), Lawassa (Glädje) och Garantie (Trygghet). De bildade odlingslag och fick praktisk utbildning i hur man driver små handelsträdgårdar. 2004 införskaffades två små kvarnar som ökat produktiviteten och underlättat kvinnornas arbete på ett påtagligt sätt.

Kvinnoföreningarna bildar en grundstomme i odlingsförbundet UGAPANK som ansluter föreningar och odlingslag från de fyra andra byarna i Wossokoroma-distriktet.

Under vårt besök genomförde vi ett utvärderingsmöte med kvinnoföreningen. Eftersom kvinnorna alltid har mycket att göra på dagarna, var det nödvändigt att genomföra mötet under en sen kväll. Vi satt under stjärnorna, en mild fotogenlampa mitt i cirkeln lät oss ana alla deltagarna omkring oss. Vi antecknade under skenet av en ficklampa. Omkring 60 kvinnor deltog i mötet. Kvinnorna kände sig i stort sett nöjda med hur föreningarna fungerade och den hjälp de haft av de motordrivna kvarnarna. De hade under året fått ihop omkring 1 miljon FG (1 500 kr) i nettoinkomst. De var nöjda med detta resultat.

Kvinnorna uttryckte en tydlig önskan. Det var att få hjälp med en alfabetiseringskampanj bland de vuxna kvinnorna. Ingen av dem har gått i skola. Numera får åtminstone en majoritet av de unga flickorna möjlighet att gå några år i skola. Endast två av de vuxna kvinnorna i byn kan läsa och skriva. Organiseringen av kvinnorna har lett till en ökad medvetenhet om den egna sociala situationen. Det har blivit tydligt för dem att analfabetismen är ett stort handikapp i arbetet att förbättra kvinnornas ställning i lokalsamhället, och även i samhället i stort. Vi funderar just nu hur man skulle kunna organisera ett lokalt program för att ge grundläggande läs- och skrivkunnighet till de vuxna kvinnorna. Det är i stor utsträckning en ekonomisk resursfråga eftersom det redan finns etablerade organisationer i Guinea som arbetar med sådana frågor.

Endast två av byns vuxna kvinnor kan läsa och skriva.

Ungdomsföreningen.

För två år sedan genomförde ARAWO ett projekt som handlade om att utveckla byns ungdomsförening. Föreningen arbetade med att organisera sig bättre och att informera byns unga om hälsofrågor och sexuellt överförbara sjukdomar. En del av projektet handlade om att skapa ett kultur- och ungdomshus i byn. 

Höga byggkostnader gjorde att huset inte blev riktigt färdigt. De använder huset som samlingslokal men behöver omkring 16 000 kr för att göra allt färdigt. Vi har åtagit oss att stödja dem med halva den kostnaden om de kan få ihop andra halvan själva. Föreningen genomför fester och arbetsuppdrag åt byn som kan ge dem intäkter.  

Hälsostationen

Ett av de viktigaste projekten vi medverkat i är skapandet av byns hälsostation. Den har nu varit i drift i 6 år, och lämnar ett viktigt bidrag till den grundläggande folkhälsan i distriktet. Sjukstugan drivs dels av sjukvårdsutbildad personal som finansieras av biståndsorganisationer, och dels av några kvinnor i byn som arbetar som volontärer. Dessa volontärer gör ett mycket viktigt arbete främst med förlossningar och grundläggande barnavård. Kvinnorna saknar skolgång men fick för några år sedan praktisera vid sjukhuset i Kissidougou för att utveckla sina kunskaper i förlossning och barnavård. Dessa insatser har haft stor betydels för att minska barnadödligheten i området.

Hälsostationen saknar givetvis många av de resurser man skulle behöva för att kunna tillgodose behovet av lokal sjukvård. Man saknar mediciner och utrustning, samt tillräckligt med utbildad personal.  

Byn saknar elförsörjning. Portabla dieseldrivna generatorer är det enda alternativet i dagsläget. Det är en dyr och miljöbelastande form av elproduktion. Hälsostationens möjligheter att utföra sin uppgift skulle förbättras betydligt med tillgången på el. Medicinhantering och vaccinationsprogram kan förbättras med tillgång till kylskåp. Belysning förbättrar sjukvård och förlossningar kvälls- och nattetid. Ett utmärkt alternativ är soldriven el-produktion. Detta kan åstadkommas med lokala anläggningar och har låga driftskostnader. Det finns teknologiska förutsättningar i landet. Byn kan ta hand om det underhåll som behövs. Enda nackdelen är att investeringskostnaderna fortfarande är mycket höga. Vi har begärt in offerter från ett solenergiföretag i Conakry, Guineas huvudstad. Offerten omfattar en kylskåpsanläggning som ska ge kyla dygnet runt, belysning till de två byggnaderna, hälsostationen och BB. Offerten motsvarar ca 90 000 kr inklusive transporter och installation. Vi startar nu ett arbete med att samla in medel till detta projekt. Vi ser solenergiprojektet som en pilotanläggning som ska inspirera till större investeringar i denna teknologi som är framtiden för energiproduktionen i Afrika.

Skolan

Skolan i Wossokoroma har vuxit mycket i omfattning under de senaste tio åren. Genom stöd från större biståndsorganisationer har skolan byggts ut och omfattar nu 6 klassrum. Dessutom är man i färd med att bygga en förskoledel, med ytterligare tre klassrum. FN bistår också med ett program för skolmåltider vilket gör att skolbarnen får fri skollunch. Det bidrar mycket till att föräldrarna vill skicka sina barn till skolan. Ett bekymmer är att lärarresurserna inte räcker till. Staten betalar låga löner och har inte råd att anställa så många lärare som behövs. Det saknas också lärarbostäder i byn. För några år sedan bidrog vi ekonomiskt till byggande av en lärarbostad, men det skulle behövas minst två till.

Det går inte att ta miste på den entusiasm som finns hos skoleleverna. De ser skolan som en stor tillgång i sina liv. En enkel insats som skulle förbättra deras skolvardag betydligt är att de får tillgång till varsin griffeltavla att skriva på. Vi undersöker möjligheterna att få tag på sådana för skolans räkning.

 

Projekt Ungdomsföreningen i Wossokoroma slutfört!  

 

Nu har Knytkalaset och vår vänförening i Wossokoroma, ARAWO, avslutat projekt ungdomsföreningen. Projektet har pågått sedan 2005.

Syftet med projektet har varit att skapa ett levande kulturhus i byn, samt att stärka ungdomsföreningen så att den kan driva kulturhuset och utveckla sin verksamhet på egen hand.

Vår representant, Fassidy Kourouma besökte byn i februari 2007, och kunde då konstatera att kulturhuset är i drift. Pengarna räckte inte till att göra huset helt färdigt, det återstår en del bygg- och inredningsdetaljer, men huset går att använda till verksamhet. Detta är ofta ett problem när man försöker bygga hus i ett land med mycket hög inflation. Insatsvaror ökar snabbt i pris, och den ursprungliga budgeten räcker inte.

Vi hoppas kunna samla in ytterligare medel så att föreningen kan färdigställa huset helt och hållet.

 

Inom ramen för projektet har föreningen satsat på viktig verksamhet.

- Styrelsen har strukturerats och fått utbildning under två utbildningsdagar. En ledningsgrupp bestående av 4 personer har bildats

- informationsdagar om HIV/AIDS och andra sjukdomar har genomförts. Över 130 ungdomar har deltagit i denna information

- föreningen har organiserat två kulturdagar med seminarier och fest

- Tre dans- och musikgrupper har bildats och tränar regelbundet i kulturhuset.

- Man ordnar återkommande sociala aktiviteter i anslutning till kulturhuset, danskvällar, filmvisning osv.

 

För att skapa en grund för att föreningen ska klara sig själv ekonomiskt och även klara driften av kulturhuset, så har man anlagt ett odlingsfält där man odlar oljepalmer. Från oljepalmerna kan man utvinna såväl matolja som tvål. Intäkterna ska gå till ungdomsföreningen.

Föreningen har också arbetslag som åtar sig att utföra olika arbetsuppgifter i distriktet. Bland annat har ett arbetslag renoverat taket på byns moské. Genom dessa uppdrag har föreningen fått en intäkt bestående av 30 säckar ris. Genom försäljning av dessa kan föreningen sedan få in goda inkomster.

Det Stora Knytkalaset har bidragit ekonomiskt med 48 000 kr för att projektet ska kunna genomföras. Detta har finansierats med SIDA-bidrag och egna insamlingar.

Sammantaget bedömer vi och ARAWO att ungdomsföreningen har fått en god plattform att kunna fungera vidare på egen hand. Vi tackar alla som varit med och bidragit med ekonomiska bidrag eller frivilliga arbetsinsatser.

Om du är intresserad av att hjälpa föreningen att göra kulturhuset helt färdigt så kan du skicka ett ekonomiskt bidrag till vårt plusgiro 25 04 74-4 Det Stora Knytkalaset/Wossokoroma.

Ange på talongen: ”Till kulturhuset i Wossokoroma”.

 

Arbetsgruppen för Wossokoroma


ÖKAD MATPRODUKTION I WOSSOKOROMA!
 


Nu är kvarnen och risskalaren igång. 
 

På byns och kvinnoföreningens begäran startade vi ett projekt för att stödja utvecklingen av livsmedelshanteringen i byn. Genom projektet anskaffades två gemensamt ägda maskiner, en risskalningsmaskin och en kvarn för att mala kassava, majs eller andra sädesslag. Projektet syftade också till att, med kvinnornas odlingslag som grund, bygga upp en organisation för ledning och drift av maskinerna

Maskinerna har köpts in och installerats. Driften kom igång två månader senare än planerat, i december 2004. Vi har vid en studieresa i januari 2005 inspekterat maskinerna, och sett verksamheten i drift.

ARAWO och kvinnornas odlingslag har satt upp ett gemensamt produktionsmål vad gäller ris och kassava. Förutom det som produceras för familjernas eget behov ska ett lager läggas upp, dels för att fungera som buffert under regnperioden då matbrist kan uppstå, och dels för att kunna sälja produkterna på lokala marknader under regnperioden. De betingar då ett högre pris, vilket ger inkomster till föreningarna och familjerna. De har en nyckel för hur dessa intäkter ska fördelas.

Risskalningsmaskinens drift finansieras genom en naturaavgift, ca 5% av det skalade riset tillfaller föreningskassan. Kvarnens drift finansieras genom en avgift i pengar.

I sin slutrapport beskriver ARAWO följande effekter:

- minskad arbetstid för kvinnorna

- effektiviserad bearbetning av skörden

- hygienisk hantering av matvarorna

- Förbättrad matvarukvalitet

- ekonomiska intäkter till kvinnoföreningarna

- ekonomiska resurser till de gemensamma utvecklingsprojekten

 

Enpositiv effek av det hela projektet är att det numera finns tre kvinliga odlingslag. De heter Lawassa(glädje), Wakila(mod), och Garantie(trygghet)

 

 

 

 

Rismaskin och styrelse som tar hand om rismaskinen.

 

Wossokoroma en liten by i Guinea

  Bakgrund Arawo Samarbetet Arawo och DSK Slutrapport

Ett biståndssamarbete mellan byn Wossokoroma i Guinea-Conakry i Västafrika och Kulturföreningen Det Stora Knytkalaset.

Tillsammans arbetar vi för att utveckla den lokala hälsovården, jordbruket, utbildningen och kvinnoföreningen i byn. Vi samarbetar med byaföreningen ARAWO. (ARAWO är en förtkortning som betyder: Föreningen för Wossokoromas invånare och vänner.)

BAKGRUND

I inre Guinea, i ett böljande skogslandskap, ligger byn Wossokoroma. Den är på många sätt en typisk afrikansk by. Människorna bor mestadels i runda lerhyddor med halmtak. Befolkningen tillhör folkgruppen Malenke  som finns i flera västafrikanska länder. Islam är deras religion även om den är uppblandad med urgammal afrikansk animism (andetro). Nära hälften av invånarna är under 15 år. Byn saknar el och telefon, vägarna dit är knappt farbara, särskilt under regnperioden. Två gemensamma brunnar försörjer byborna med vatten.

De lever mestadels på jord- och skogsbruk i självhushåll. Under regnperioden arbetar några män i gruvorna för pengar till mat och utsäde. Skogen är byns stora tillgång. Där finns gamla planteringar av bananer, papaya, ananas och kaffe, där hämtas ved och virke, och där vallas boskapen. Men också runt Wossokoroma - som på många andra håll i Afrika - är skogen hotad, av växande storplantager och av människornas stora bränslebehov. På senare tid har många flyktingar vistats i området, på grund av inbördeskrigen i grannländerna. Detta sliter hårt på de knappa resurserna och på naturen.

Man kan säga att befolkningen kämpar med svårigheter som är vanliga för landsbydgen i stora delar av afrika. Under delar av året hotar matbristen. Många visar tecken på undernäring och sjukdomarna är svårartade. Barnadödligheten är hög. Omkring fem procent av befolkningen kan läsa och skriva. Människorna arbetar hårt för sin överlevnad. Också barnen arbetar - men de skickas inte iväg till avlägsna fabriker, utan de arbetar nära sina föräldrar i hushållet och jordbruket.

Trots allt detta lyckas människorna finna livskvalitet. Där har festerna, dansen och musiken stor betydelse. Likaså bidrar det starka gemenskapen i byn till att människorna visar tillförsikt, glädje och hopp. Byborna bekämpar svårigheterna med gemensamma krafter. Och det är denna kraft vi vill stödja.

 ARAWO

ARAWO är en stödförening för byn. Den består av invånare och släktingar som flyttat till städerna och skaffat sig utbildning där. De har samlat pengar och saker lokalt men också samarbetat med olika biståndsorganisationer.

Till sin hjälp har de byns egna samlingar som byrådet, kvinnoföreningen och de unga männens arbetslag.

Tillsammans har dessa under åren gjort många saker för att förbättra människors levnadsvillkor. Två brunnar har borrats för renare vatten, en skola och ett BB har byggts med hjälp av biståndsorganisationen Plan International, Ett sädesmagasin har byggts för hantering och portionering av jordbruksöverskott - vilket kommer väl till pass när det uppstår matbrist.

Med vårt ekonomiska stöd har ARAWO fått en fastare och mer officiell struktur, vilket underlättar för dem att samarbeta med internationella organisationer. De har fått ett bankkonto och blivit officiellt registrerade som en lokal utvecklingsorganisation.

SAMARBETET ARAWO OCH DET STORA KNYTKALASET

Hälsostation Syateljen Kvinnornas odlingslag Skolan Våra planer för framtiden

Vi har ett organiserat samarbete sedan 1998. Varje år har någon från vår förening besökt byn, och samarbetet har tagit allt fastare form. 2001 fick vi statliga biståndsmedel för att stödja olika projekt. Detta har vi hittills uträttat tillsammans.

Hälsostationen

Hälsostationen har byggts färdigt och fått utrustning för såväl vanlig närsjukvård som BB-verksamhet. Några volontärer i byn har fått grundläggande sjukvårdsutbildning och fungerar som sjukvårdsbiträden. Organisationen Plan finansierar en läkartjänst i byn. ARAWO organiserar också regelbundna informationsmöten för kvinnor som handlar om reproduktiv hälsa och barnhälsovård.


Hälsostationen och BB är nu i drift, med utrustning som kommer från Sverige.
I förgrunden ser vi en av byns brunnar

Syateljen

Inom ramen för kvinnoföreningens verksamhet har en syateljé med tre manuella symaskiner byggts upp. I ateljén utbildas unga kvinnor i sömnad, vilket gör det möjligt för dem att skaffa biinkomster till sina familjer. Syateljén tillverkar också för försäljning till byborna och förbipasserande vilket drar in inkomster för att dels finansiera lärarlönen och dels finansiera kvinnoföreningens övriga verksamhet. Ett exempel: Inför den senaste ramadanfesten syddes kläder som drog in 70 000 guineanska franc till verksamheten, under en enda dag. Kvinnoföreningen har utsett en styrelse att leda syateljén.


Syateljén fungerar också som kvinnoföreningens hus, vilket framgår av skylten.


Mara, 12 år (flickan i gul klänning) får hjälp av läraren att mäta upp tyg


Flickorna i sömnadsskolan använder ett strykjärn som värms med träkol.
Man fyller strykjärnet med glödande träkol..


Kvinnornas odlingslag


Kvinnorna får gå långa vägar för att samla ved.
Kvinnan på bilden mötte vi två kilometer från byn

Kvinnorna har organiserat sig i två odlingslag om vardera sextio kvinnor. De har fått utbildning i odling av handelsgrödor och jordbruksmetoder. De har anlagt två gemensamma risfält, grönsaks- och kryddodlingar. Odlingslagen ska bidra till ökade inkomster för familjerna och ökad matproduktion. Som ett led i detta samlar vi nu pengar för att de ska ha möjlighet att köpa in två maskiner för skalning av ris. Gå till Wossokoroma-insamlingen

 
Med hjälp av mortel stöter man riset tills riskornen har skiljts från skalen.

Det är ett hårt arbete som alltid utförs av familjernas flickor och kvinnor

Skolan i Wossokoroma


Skolan rymmer tre klassrum, vilket långt ifrån är tillräckligt för byns behov.
ARAWO vill bygga tre klassrum till.

Det stora Knytkalaset samarbetar med en skola i Sundbyberg, Hallonbergsskolan. Eleverna där håller kontakt med eleverna i Wossokoroma. Eleverna i Hallonbergen har också genomfört insamlingsverksamhet i form av operation dagsverke. Med hjälp av dessa pengar har byn påbörjat byggnation av lärarbostäder, köpt in skoluniformer till barnen, skolmaterial, samt finansierat löner till extra lärare. Vi har också samlat in franskspråkig litteratur för att bygga upp ett litet skolbibliotek. Detta samarbete kommer att fortsätta.


Eleverna i Hallonbergsskolan i Sverige har samlat in pengar för att stödja
byggandet av lärarbostäder. Den första bostaden är nästan färdig. Genom att kunna
erbjuda lärarbostäder i byn har man större chans att få och behålla tillräckligt med
lärare för att kunna ge alla barn i byn en grundläggande skolgång.

Våra planer för framtiden

I december 2002 genomförde vi ett uppföljningsbesök i byn där vi utvärderade vårt samarbete hittills. Vi talade också om framtiden. ARAWO har gjort en flerårig aktionsplan som behandlar flera områden. Vi vill gärna stödja dem att genomföra dessa planer.

De vill bland annat:

Satsa på ungdomsföreningen i byn, med sociala och idrottsliga aktiviteter för de unga. Detta bidrar till att locka ungdomarna kvar i byn, istället för att alla ska ge sig av till städerna.


De unga männens fotbollslag. 

Bygga en snickeriateljé, liknande syateljén för att kunna ge ett alternativt yrke till unga män.

Bygga fler skolsalar, då byn växer, och barnen är många fler än vad som ryms i skolans tre klassrum.

Borra fler vattenbrunnar

Öppna en Mikrokreditverksamhet i ARAWO:s regi för att kunna bevilja bybor små lån till mindre investeringar i jord- och skogsbruket.

Slutrapport

Första projektet mellan knytkalaset och byn Wossokoroma är i hamn!

Fyra och ett halvt år efter vårt första studiebesök i byn Wossokoroma, Guinea kan vi konstatera att vi rott vårt första projekt i hamn! Två små föreningar Det Stora Knytkalaset i Sverige och ARAWO i Guinea, båda helt utan anställda, har samarbetat för att utveckla hälsovården, kvinnornas organisering och skolan i byn. Knytkalaset har samlat in nästan 60 000 kr för denna första etapp, och därutöver fått 119 000 kr i stöd från SIDA (via organisationen Forum Syd)

Så här skriver ARAWO i sin slutrapport från 8 sept 2003.

”Ert samarbete med ARAWO skapar förutsättningar för en bättre framtid för vårt samhälle och bidrar till en vitalisering av byn Wossokoroma. Projekten har huvudsakligen fokuserats på hälsovården, utbildningen samt kvinnorna som är en hörnsten i kampen mot fattigdom”.

(vår översättning)

Vad har gjorts?

En sammanfattning av de projekt som genomförts:

ARAWO har sänt oss några bilder på hur utrustningen kommit till användning inom byns sjukstuga och inom syateljen

 

  Sjukvårdsvolontären Souleymane Kourouma ser till en liten flicka på sjukstugan

 

  Läkaren Mamady Chérif och sjukvårdaren Souleymane vid en del av utrustningen

I sin slutrapport berättar ARAWO att man därutöver genomfört följande utvecklingsarbete:

”I organisationen fortsätter aktiviteter för utvecklingen av Wossokoroma. Vi har inlett ett samarbete med byborna i ledningsgrupper enligt följande:
- En kommitté med ansvar för hälsostationen och BB
- En styrelse som leder syateljén
- Två styrelser med ansvar för driften av kvinnoföreningarna
- En föräldraförening med styrelse för skolans elever”

 

 Sömnadseleven Mara, 13 år, tillsammans med läraren i syateljen.

Samarbetet har varit en succé

Så här värderar ARAWO de resultat som uppnåtts:

Vi har uppnått positiva förändringar vad gäller hälsofrågorna i vår by. De grupper som dragit nytta av projekten är barnen, kvinnorna, eleverna och ungdomarna.

De förändringar som påverkat livsföringen i vår by är:
- stabliseringen av sjukdomsläget i byn
- Tillgång till primärvård för alla
- Uppsikten över kvinnors graviditeter har förbättrats
- Minskning av barnadödligheten
- medicinsk personal under utbildning
- Tillsynen över de små har förbättrats till förmån för deras skydd”

”Det partnerskap som funnits mellan DSK och ARAWO har varit en stor succé med de former som grundlagts. Samarbetet med DSK har givit oss stor erfarenhet inom organisationen vad gäller uppbyggnad av partnerskap, ledningsfrågor, och erfarenhet av att förverkliga insatser av vikt för utvecklingen”

Framtidsplaner

ARAWO har presenterat oss en tre-årig aktionsplan för fortsatt utveckling av byn. Den innefattar samma områden, men också en satsning på ungdomsfrågor i byn. Det är viktigt för att få unga människor att vilja stanna kvar på landsbygden och bidra i det livsviktiga jordbruket.

Vi har redan påbörjat en andra etapp i samarbetet, i mindre skala. SIDA har beviljat oss medel att stödja ARAWO i en modernisering av rishanteringen i byn. Två risskalningsmaskiner ska köpas in och sedan drivas i kooperativa former. Maskinerna kommer att underlätta kvinnornas och flickornas arbete betydligt, och ge familjerna möjligheter till ökade inkomster och effektivare matproduktion.

Vi håller på att samla in pengar till detta. Vill du vara med. Sätt in pengar på vårt postgiro: 25 04 74-4, Det Stora Knytkalaset/Wossokoroma. Ange ”Rismaskiner” som ändamål.